SCB:s prognos: Så många i Sverige får rösta i valet 2022
Med ett år kvar till riksdag-, region- och kommunfullmäktigevalen har SCB beräknat hur många som kommer att få rösta i alla tre.
Hur många får rösta i Sverige?
Svaret är att inför valet 2022 i Sverige får 7,5 miljoner personer rösta i alla tre val (riksdag-, region- och kommunval), varav förstagångsväljarna blir runt 430 000.
För att få rösta i alla tre valen måste man vara svensk medborgare, myndig och folkbokförd i Sverige.
– Antalet personer som får rösta i samtliga val beräknas öka med nästan 180 000 personer jämfört med valen 2018 till ungefär 7,5 miljoner personer, säger Jonas Olofsson, statistiker på SCB, i ett pressmeddelande.
– Längre livslängd, fler förstagångsväljare och nyblivna svenska medborgare ligger bakom ökningen av antalet röstberättigade.
Fler förstagångsväljare
Förstagångsväljarna beräknas öka med drygt 40 000 jämfört med 2018 och bli ungefär 430 000 personer. Som grupp går de då från att utgöra 5,3 till 5,7 procent av väljarkåren.
– Ändå är andelen förstagångsväljare betydligt mindre än 2010. Då översteg andelen sju procent av väljarkåren. Hur stor den gruppen blir beror på hur stora barnkullarna som uppnår rösträttsålder mellan valen är, säger Jonas Olofsson.
Trots att förstagångsväljarna ökar betyder inte det att andelen unga väljare ökar. Andelen väljare i åldern 18–24 år beräknas till och med bli marginellt mindre än 2018.
Samtidigt växer andelen äldre väljare. Gruppen väljare som är minst 75 år beräknas öka med 150 000 jämfört med 2018.
– Totalt motsvarar gruppen 14,3 procent av alla röstberättigade, vilket är 1,7 procentenheter mer än 2018.
Fler utländska medborgare
Även antalet utländska medborgare som får rösta i region- och kommunfullmäktigevalen beräknas öka. På valdagen 2022 beräknas de vara cirka 670 000, vilket är drygt 130 000 fler än 2018.
– Eftersom vi inte vet hur många av dessa som hinner bli svenska medborgare fram till valdagen och därmed röstberättigade i riksdagsvalet så överskattas antalet något i beräkningen.
Tabell: Kommunerna med störst procentuell ökning av antalet röstberättigade i kommunfullmäktige
| Kommun | Preliminärt röstberättigade 2022 | Ökning sedan 2018 | Förändring (%) |
| Burlöv | 14 831 | 1 390 | 10 |
| Upplands-Bro | 22 978 | 2 103 | 10 |
| Trosa | 11 304 | 1 023 | 10 |
| Österåker | 36 333 | 3 017 | 9 |
| Sundbyberg | 42 019 | 3 390 | 9 |
| Järfälla | 62 846 | 4 894 | 8 |
| Knivsta | 14 113 | 1 091 | 8 |
| Haninge | 72 120 | 5 485 | 8 |
| Kungälv | 36 992 | 2 772 | 8 |
| Uppsala | 185 005 | 13 517 | 8 |
Tabell: Kommunerna med störst procentuell minskning av antalet röstberättigade i kommunfullmäktige
| Kommun | Preliminärt röstberättigade 2022 | Minskning sedan 2018 | Förändring (%) |
| Dorotea | 2 032 | -87 | -5 |
| Övertorneå | 3 548 | -141 | -3 |
| Arjeplog | 2 241 | -71 | -4 |
| Jokkmokk | 4 005 | -119 | -4 |
| Norsjö | 3 153 | -87 | -3 |
| Arvidsjaur | 5 011 | -126 | -4 |
| Bräcke | 5 059 | -119 | -3 |
| Torsby | 9 468 | -222 | -3 |
| Ragunda | 4 188 | -92 | -3 |
| Bjurholm | 1 906 | -38 | -3 |
Fakta: Om statistiken
Statistiken tas fram med hjälp av SCB:s befolkningsframskrivningar och utgår från befolkningsregistret 2021-06-30.
Ingen prognos görs på hur många utländska medborgare som byter till svenskt medborgarskap fram till valdagen, varför antalet svenska medborgare underskattas och antalet utländska medborgare överskattas.
Ingen preliminär statistik tas fram för de svenska medborgare folkbokförda utomlands som är röstberättigade i riksdagsval. I 2018 års val var denna grupp cirka 170 000 personer.
